Legobyggande

Lovis sover sedan ett bra tag sedan, ganska trött & sliten! Hon e inte helt fit for fight ännu så vi får se vad det lider, om det räcker med morgondagen hemma eller om hon behöver onsdagen med... Jag vill inte lämna henne innan hon e bra, dels för de andra barnens skull och dels för att hon inte orkar. Man blir ganska yrkesskadad =) Men det ser jag som något posetivt!! Hon har inte ätit med någon reda alls idag så vi håller tummar & tår för att det blir bättre imorgon!
 
Det är sån ofantlig tur att jag har min underbare lille son! Haft en jobbig kväll, känslorna går upp och ner och det sköljer över mig men Ellioth har hållt mig på banan... Vi har haft världens härligaste kväll tillsammans och byggt lego i vardagsrummet! Ett gott samarbete!! Munnen går i ett & det frågas och babblas hela tiden =) Vi har byggt en polisbil idag & imorogn har han planerat att vi ska bygga en brandbil, drömmen är att vi ska bygga ihop allt polis& brandbilslego... Hm vi får väl se om vi lyckas med detta!!
 
Imorogon ska Ellioth gå på 6-årsutflykt till Axels backe och ha med fika! Passar perfekt för jag lämnar honom 8:50 så fortsätter jag & Nett runt strängen emd våra små flickor och Ellioth slipper åka med! Ikväll har han vart hos Pia medans jag och Nett gick runt strängen =) Jag har gett mig f*n på att jag ska nått mitt 10 % delmål på lördag så det gäller att hålla sig i skinnet! Ta alla chanser som går att få & tänka på vad som åker in i munnen! Det är INTE lätt när så labil som man är i alla känslor av sorg, minnen glädje och lycka över min underbara familj som jag faktiskt har! Jag är såå stolt över min man & mina barn! Dessutom har jag världens bästa mamma & pappa som finns till 500 %!!
 
Åh va jag saknar henne... Hon finns runt om mig, det känner jag! Här men inte som innan... Vi är så lite kvar, det är såå halvt utan farmor. Nu helt plötsligt ska man stå på egna ben! Innan har jag kunnat ringa om det är något jag funderar över, all hennes kusnkap & erfarenhet och alla hennes berättelser. Farmor hade ett otroligt minne och berättade mer än gärna om hennes barndom och hennes underbara år tillsammans med farfar. Nu gäller det att hålla traditioner vid liv, recepten levande och att bevara minnen ömt! Genom hennes saker som lever vidare här finns minnen och upplevelser bevarade och jag suger åt mig av dem!
 
Nu börjar jag sakna min gubbe, det är tomt utan honom! Kvällar som denna när minnen & känslor bubblar saknar jag honom ännu mer!
 
Nu ska jag stoppa om min lille gosse som börjar gäspa =) Lite sömn så han orkar med en spännande morgondag! Sov gott med er och va rädda om varnandra!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0