Trasig

Rasten på jobbet... Kröp ner o soffan under filten och bloggar lite, hel huvudet är som ett stort getingbo och jag vet varken ut eller in. Hade turen att få en tid till kuratorn innan jul och det känns skönt att kanske få ordning på mina tankar och känslor... Sovit dåligt i natt efter ett långt samtal med Roger och jag vet inte om jag vet mer eller hur jag vill gå vidare... fan va svårt, fan va ont det gör, varför i helvetet händer det mig? 
 
Älskar honom, tårar rinner, men jag når honom inte och jag blir otroligt förvirrad 💔 Vet inte hur man lever själv, vet inte hur jag ska få ihop mycket... men jag vet att jag kommer klara det, vet att jag är stark och envis och jag får hjälp från en trappa upp... 
 
Får se i kväll hur det blir.... 
 
ta hand om varandra!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0