Första natten

Då var dagen D här... Jag packade ner alla hans kläder... idag flyttade han och här sitter jag. Barnen somnade äntligen halv tolv i min säng och jag är klarvaken, olustkänslan i kroppen är fruktansvärd.... Det känn som om jag är på helspänn, darrig, och fullständigt klarvaken... Hur somnar man? Jag gav upp, gick upp och satte på tv:n... En stund i soffan ialla fall, blir galen av att snurra runt i sängen med huvudet fullt av tankar... minnen... frågor... varför, om ifall att, tänk om, var det jag, listan blir oändlig! Hur kommer jag över det? En himla tur att jag är ledig denna veckan! Hade aldrig klarat att jobba, barnen hade aldrig klarat att gå till skolan....
 
Ellioth är så arg, ledsen, frustrerad, han försöker att inte tappa ansiktet men emellan brister det... Hela jullovet är förstört, hela hans liv är förstört skrek han innan... vill absolut inte träffa Roger, han är elak och han har förstört hans familj.... jag försöker lyssna in och försöker förklara... utan att racka ner på deras pappa (det kan göra utan att de hör). 
 
Lovis är orolig, bevakande, ängslig, vill helst vara när hela tiden... 
 
Jag hoppas att det går över.... ska ringa bup och se om jag kan få hjälp... Detta var inte meningen att bli mitt liv! 
 
En dag i taget ❤️

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0